Profile

Cover photo
Ann Markström Ⓟ
2,537 followers|405,622 views
AboutPostsPhotosVideos

Stream

Ann Markström Ⓟ

Shared publicly  - 
 
"VI BARA LYDER"
Sociologen Roland Paulsen har forskat kring arbetets tomhet. Hans tes är att vi borde jobba mindre än vi gör idag med tanke på den tekniska utveckling vi haft. I februari utnämndes han till en av Sveriges 101 supertalanger i kategorin opinionsbildare.

Med hjälp av ett sorts wallraffande på ett arbetsförmedlingskontor har han nu synat Sveriges minst omtyckta myndighet i sömmarna.

Det hela mynnar ut i boken Vi bara lyder, som är en undersökning av byråkratiska ekorrhjul, och vad som får tjänstemän att nitiskt följa absurda regelverk de själva inte tror på. Resultatet är en personlig uppgörelse med hela idén om lönearbetets nödvändighet.
 ·  Translate
”Efterblivenheten vet inga gränser. Arbetsförmedlingen är verkligen helvetet på jorden.” Sociologen Roland Paulsens nya bok genomlyser en arbetsmarknad i förändring och Sveriges minst omtyckta myndighet.
1
Add a comment...

Ann Markström Ⓟ

Shared publicly  - 
 
"Det handlar inte om att tycka som tecknarna på satirtidskriften. Det handlar inte om att dela Vilks åsikter. Det handlar om att stöda rätten att uttrycka dem.

Makten måste gå att ifrågasätta, också när någon ser den som helig.

Som författaren Elisabeth Åsbrink konstaterar (DN 19/2), med hänvisning till Galileo Galilei:

”Vi ska vara rädda om den ädla konsten att häda, och beundra dem som vågar utföra den. Utan blasfemi skulle vi fortfarande tro att solen och stjärnorna kretsar runt jordklotet, och fortfarande insistera på att vi människor är centrum av universum.”

Kritiken handlar ofta om att den som ser yttrandefriheten som absolut tänker på tok för teoretiskt. Att friheten i praktiken behöver begränsas, av folks känslor, av det ena och det andra.

Men ska yttrandefriheten vara äkta får den begränsas bara av det lagen uttryckligen pekar ut, som hets mot folkgrupp.

Det betyder inte att allt som är tillåtet måste sägas – det bestämmer var och en själv. Eller att all konst som är tillåten måste visas – som Vilks verk. Eller att en tidning måste trycka allt som får publiceras – utgivaren avgör vad tidningen vill förknippas med.

Att säga nej är inte att vara "frasliberal"; yttrandefriheten är inte ett yttrandetvång.

Poängen är ändå att bara för att någon inte vill se profeten som rondellhund så betyder inte det att andra inte får teckna den."
 ·  Translate
Det kunde inte ha gjorts skarpare med thrillermanus i hand:”Yes, it is freedom of speech, but … And the turning point is but. Why do we still say but when...
2
Add a comment...

Ann Markström Ⓟ

Shared publicly  - 
 
Alla individer har rätt att fritt välja mellan kvalitet & kvantitet vad gäller livsinnehåll & livslängd: 
 ·  Translate
Folkhälsominister Gabriel Wikström gick i dagarna ut med att man ska minska hälsoklyftorna i landet. Skälet till detta är enligt Wikström själv att lågutbildade i huvudsak har sämre levnadsvanor. D...
1
Add a comment...

Ann Markström Ⓟ

Shared publicly  - 
 
Rätten att bli lämnad i fred:

"Politiker rycker i oss och vill bestämma hur vi skall leva våra liv. Ilskna terrorister gör sitt bästa för att skrämma upp oss. NSA och FRA snokar i våra kommunikationer. Kultur- och medieeliten på Södermalm försöker tala om för oss vad vi skall tycka. Och i öster hörs ryskt stridsvagnsmuller.

Skulle man kunna få bli lämnad i fred, tack? Sluta muppa. Sluta hota. Sluta lägga er i. Sluta snoka. Sluta moralisera. Sluta störa. Låt människor få finna sin egen lycka, på sitt eget sätt och på sina egna villkor.

Kampen för frihet, för rätten att bli lämnad i fred är ett sisyfosarbete. Alltid är det någon jävel som skall lägga sig i. Alltid är det något hotfullt vid horisonten som man måste hålla ögonen på.

Jag kräver inte att andra skall vara som jag är eller göra som jag gör. Jag kräver inte att andra skall tycka som jag tycker. Jag kräver inte att folk skall bete sig på det ena eller andra sättet. Allt jag vill är att människor skall respektera varandra och andras val. Leva och låta leva, typ.

Skall det verkligen vara så förbannat omöjligt?"
 ·  Translate
1
Add a comment...
 
After Ski med Filosofi med Karin Johannesson: ”What’s the point?”

#ÖvreÄlvdal #KdStiftsInfo #svenskakyrkan #Värmland #Spishyllan #Branäs

"Alla människor ställer någon gång frågan om det finns en mening med livet. Om det gör det – är den meningen i så fall samma för oss alla eller skiljer den sig åt? Måste man uppleva livet som meningsfullt för att det ska vara det? Och kan man hitta meningen med livet om man funderar över den? Välkommen till ett opretentiöst samtal om något vi alla undrar över och ibland faktiskt tycker att vi kan ana!

Om du/ni vill stanna kvar och äta middag efteråt: boka bord på 0564-432 00. För meny och prisuppgifter – se http://spishyllan.se/a-la-carte/."
 ·  Translate
”What’s the point?” Alla människor ställer någon gång frågan om det finns en mening med livet. Om det gör det – är den meningen i så fall samma för oss alla eller skiljer den sig åt? Måste man uppleva livet som meningsfullt för att det ska vara det? Och kan man hitta meningen med livet om man funderar över den? Välkommen till ett opretentiöst samtal om något vi alla undrar över och ibland faktiskt tycker att vi kan ana!
2
Add a comment...

Ann Markström Ⓟ

Shared publicly  - 
 
Karin Rebas, Generalsekreterare vid Bertil Ohlininstitutet: Hellre hyfs än förmynderi:

"Förbud mot rökning på uteserveringar handlar inte om hälsa, utan om moralism.
 
Det är dags att utöka rökförbudet. Att det är förbjudet att ta ett bloss inne på krogar och kaféer räcker inte – för att minska beroendet borde det också bli förbjudet att röka på uteserveringar, perronger, offentliga entréer, lekplatser och sportanläggningar.

Det förklarade folkhälsominister Gabriel Wikström på Dagens Nyheters debattsida i onsdags. Förbudet är ett led i att göra Sverige rökfritt till 2025.

Under sina månader vid makten har Wikström visat sig vara en ovanligt effektiv förbudsmakare. Tidigare har han meddelat att regeringen inte kommer att tillåta gårdsförsäljning av alkohol samt att reglerna kring alkoholreklamen ska bli mer restriktiva.

Nu är det alltså dags för rökförbud.

Själv skulle jag dra nytta av ett sådant beslut. Som icke-rökare försöker jag oftast hålla mig en bit från rökare på uteserveringar och busshållplatser. Alla vet att rökandet är dåligt för hälsan, dessutom fastnar röklukten i hår och kläder.

Men betyder det att ett utökat rökförbud är en bra idé? Knappast.

De restriktioner som i dag omgärdar rökningen kan motiveras av hälsoskäl. I Sverige beräknas rökningen orsaka omkring 20 procent av alla cancerfall och 90 procent av alla lungcancerfall. Att förbjuda rökning på restauranger var bra, med tanke på de anställdas hälsa.

Ett förbud mot rökning utomhus handlar däremot inte i första hand om hälsa, utan snarare om moralism.

Faktum är att det finns gott om tillåtna vanor som kan vara farligare för den enskilde än rökning. Alkohol är inte bara beroendeframkallande, utan kan kopplas till många våldsdåd. För den som är allergiker kan en öppnad räkwrap, en påse jordnötter eller ett moln av stark parfym innebära större fara än en tänd cigarett.

Rökning luktar illa, kontrar en del. Varför ska icke-rökare behöva stå ut med stanken? Tja, för att den som rör sig bland andra människor ibland tvingas tolerera att de gör saker man ogillar.

Visst vore det trevligt om färre valde att röka. Men listan över saker det vore trevligt att slippa i offentliga miljöer kan göras lång. Bland sakerna jag själv gärna skulle undvika finns:

Läckande hörlurar. Lukten av snus, liksom stark svettlukt. Förkylda människor som hellre snörvlar än plockar upp en näsduk. Föräldrar som föredrar att kika på sina mobiler framför att trösta sina gråtande spädbarn. Samt, inte minst, bilister som roar sig med att gasa för att sedan tvärnita, när de ser en fotgängare närma sig ett övergångsställe.

Det är svårt att komma ifrån att vi människor är besvärliga. Vi har olika laster, olika behov av att låta och ta plats och visar inte alltid hänsyn till varandra.

Det enkla sättet att hantera det problemet är att kräva strängare lagstiftning och fler förbud.

Men det finns bättre metoder. Börjar sällskapet bredvid dig på uteserveringen äta middag? Fråga om det är okej att du röker, gå annars undan en stund. Gillar du att vara insvept i ett moln av parfym? Välj tillfällen när du inte ska dela trånga utrymmen med andra. Störs du av någon annans beteende? Säg då vänligt till.

Lite mera hyfs och en smula civilkurage skulle göra betydligt mer nytta än lagstiftning."
 ·  Translate
Förbud mot rökning på uteserveringar handlar inte om hälsa, utan om moralism.
3
Thomas Andersson's profile photo
 
Kruxet är väl att rökare oftast har varit dåliga på att visa hänsyn. Dom har dock blivit bättre nu när dom är så få men det finns fortfarande mer att önska. Dock kan jag se en fördel med vissa begränsningar när det gäller rökning man skulle tex kunna göra en rökkur på perronger och försöka begränsa rökningen på uteserveringarna. Dock så har jag en bättre lösning om man vill göra sverige rökfritt. Varför inte bestämma att det kommer att vara helt förbjudet från och med en viss årskull. Man har ju gjort sådana ändringar när det gäller körkort och det borde fungera när det gäller rökning. För att visa ett ex. När det gäller körkort så var det tidigare så att man fick mc kort när man tog det vanliga körkortet. Vilket innebär att morsan som aldrig har kört mc har rätt att göra det men jag som tog körkortet senare måste ta mc kortet för att få göra det. Då man gjorde den ändringen så gjorde man det genom att bestämma att det skulle ändras från och med en viss årskull. Man skulle kunna göra samma med rökning. man bestämmer att från och med en viss årskull så kommer det inte vara lagligt att röka. Det gör att dom som är yngre än det aldrig kommer att kunna köpa cigg lagligt. Dom som redan är fast i ciggträsket kommer att kunna fortsätta att röka men dom unga kommer att få det jobbigt om dom vill röka för dom kommer aldrig kunna köpa cigg lagligt och tids nog kommer rökning bli helt olagligt eftersom dom som får köpa cigg dör av med tiden.
 ·  Translate
Add a comment...

Ann Markström Ⓟ

Shared publicly  - 
 
"Music that incorporates everything from purrs to meow-like sounds is gaining feline fans, according to a new study that suggests cats enjoy tunes that are crafted just for them. http://www.musicforcats.com/21-listen.htm

The study, which has been accepted for publication in the journal Applied Animal Behavioral Science, adds to the growing body of evidence that many animals respond favorably to species-specific music. This is music that takes into account a particular animal's favorite sounds, hearing range, commonly used tones and other factors.

"Here we found that cats showed orientation and approach behavior toward the speaker with the cat music, often rubbing against the speaker while the music was on," lead author Charles Snowdon of the University of Wisconsin, Madison, told Discovery News."
Human music usually annoys cats, but felines gravitate to new compositions that incorporate everything from purrs to meowy greetings.
2
Add a comment...
 
Jaktsäsongen för livets samtliga njutningsämnen är öppen:

När du applåderar inskränkningar i andras njutningsmedel, tänk på att det nästa gång kan vara dina som "ryker":

#svpol #nyheter #debatt #livsstilsmoralism #folkhälsofascism #förmynderi #auktoritarianism #totalitarianism #förtryck #hälsodiktatur

 "Och så har överförmynderiet börjat. Jag har bara väntat, för är det någonting de klåfingriga miljöpartisterna har gemensamt med socialdemokraterna är det en nitisk inställning till statens befogenheter.

De anser båda att deras rätt att klampa in i människors liv är obegränsad, bara det finns ett ädelt syfte. Denna gång är måltavlan rökarna.

För nu har folkhälsominister Wikström annonserat att han vill att rökning totalförbjuds. I ett första steg ska ingen få röka någonstans förutom hemma i princip, absolut inte på uteserveringar. Wikström inledde ju sin karriär med att göra bort sig och skrev en så dålig proposition att lagrådet sågade den. Sedan förbjöd han gårdsförsäljning ihop med lobbyisterna i IOGT-NTO. Wikström har nämligen varit affischnamn för dem och nykterhetsrörelsen har ett hårt grepp om Rosenbad.

Så räkna med fler förbud av alkohol men nu är det alltså rökarna som står i skottlinjen. Wikström använder andras hälsa som argument, att skydda folk från passiv rökning. Men det finns bara ett krux – det finns ingen passiv rökning utomhus, enligt forskningen. Luftens molekyler spär ut rökens fortare än någon hinner andas in en så stor andel att det kan påverka kroppen. Utan här handlar det snarare om vanligt hederligt glädjedödande.

För gud förbjude att folk tar en cigarett när det för en gångs skull har barnvakt och kan sitta i solen på en uteservering med ett glas vin någon timme. Det går inte för sig i den sociala ingenjörens paradis.

Men kostnaderna då, tänker ni, gängse rökhatare? Rökarna orsakar ju samhället massa kostnader. Egentligen är det här ett uselt argument, för med gemensam solidarisk finansiering av det offentliga ingår att man måste finansiera saker man inte gillar och människor som utsätter sig för risker kommer att kosta mer resurser än genomsnittet. En elitidrottsman orsakar oändligt mycket mer vårdkostnader än vad valfri kontorsråtta gör.

Men låt oss ändå öppna den dörren. För det första är det inte feströkarna som blir sjuka. En cigarett då och då är inte det stora samhällsproblemet. Och de riktiga rökarna belastar egentligen inte systemet mer. För de betalar redan idag extra för nöjet att röka. Bara tobaksskatten drar in 11,5 miljarder per år till statskassan.

Rökarna blir dessutom inte lika gamla som icke-rökare så de belastar äldrevården och pensionssystemet mindre och dör tidigare och snabbare, vilket belastar vården mindre. Detta kan verka krasst att konstatera men det är också krasst att ge sig på en grupp i samhället av kostnadsskäl.

Sanningen är att feta människor kostar samhället betydligt mer. Och inbilla dig inte att ingreppen i folks privatliv slutar med rökarna. När storebror staten förbjudit rökning kommer de ge sig på dina bilringar och fredagsmyset. Och vad dina barn får äta. Tro inget annat. Miljöpartiet vill ha fettskatt, sockerskatt och att man gömmer godiset i butiken. Nyligen blev det känt att kommunala bolaget Kalmar Vatten tvingar alla anställda att träna två gånger per vecka och tar ut närvarolistor från gymmet. Har man inte tränat får man ingen löneförhöjning.

Så jaktsäsongen är redan öppen för livets samtliga njutningsämnen. Staten har laddat bössan och du är villebrådet. Tänk på det när du applåderar inskränkningar i andras njutningsmedel. Nästa gång är det dina som ryker."
 ·  Translate
Och så har överförmynderiet börjat. Jag har bara väntat, för är det någonting de klåfingriga miljöpartisterna har gemensamt med socialdemokraterna är det en nitisk inställning till statens befogenheter.
2
Add a comment...
 
”Samhället är sjukligt besatt av hälsa:”

#svpol #nyheter #debatt #livsstilsmoralism #folkhälsofascism #förmynderi #auktoritarianism #totalitarianism #förtryck #hälsodiktatur

"Hälsa handlar inte längre om hålla sig frisk. Det har blivit ett moraliskt påbud. I förlängningen finns risken att vi börjar betrakta ohälsosamma personer som misslyckade, skriver Carl Cederström, lektor vid Stockholms universitet.

Det råder knappast några tvivel längre: vi lever i ett samhälle där vi har blivit sjukligt besatta av hälsa. Att vara hälsosam handlar inte längre om att undvika sjukdom. Det är ett sätt att visa att vi är moraliskt uppburna människor.

Att tidigt på morgonen ge sig iväg till gymmet är således viktigt, inte för att vi ska bli mer hälsosamma, utan för att vi ska kunna bevisa för resten av världen, och även för oss själva, att vi inte är som ”de”.

För om du i dag inte lyckas ta hand om din hälsa kan du lätt uppfattas som lat, jagsvag och viljelös. Kort sagt en belastning, både för dig själv och för andra.

När hälsa blir ett moraliskt påbud står det inte på förrän vi börjar betrakta ohälsosamma personer som misslyckade även moraliskt. Frågan är hur stort steget är från att informellt demonisera ohälsosamma personer till att formellt straffa dem.

Inte så särskilt stort verkar det. Storbritanniens premiärminister, David Cameron, har nyligen meddelat att personer som är överviktiga eller lider av missbruk måste acceptera behandling. Annars kan det få konsekvenser. Professor Dame Carol Black på brittiska hälsodepartementet ska nu utreda möjligheten att med hjälp av olika behandlingar få överviktiga personer på rätt bana. Om de vägrar medverka kan de inte längre förvänta sig bidrag.

Nyheten har mötts av kompakt och syrlig kritik i Storbritannien. Eventuella medhåll har drunknat i arga debattartiklar och satiriska skämtteckningar. Det är en osmaklig attack mot de fattiga, menar kritikerna: medan Cameron slapphänt låter mångmiljonärer komma undan med skattesmitning attackerar han dem som redan är som mest utsatta.

När nyheten når Sverige så hittar vi däremot ivriga förespråkare till Camerons förslag. Centerpartisten Stefan Hanna är en av dem. Han tycker att det är självklart att man ska ställa krav på sina medborgare. Det är en fråga om skatt och försörjning, menar han. ”Det funkar inte om allt för få jobbar, och ska försörja allt för många andra”.

Retoriken är svår att ta miste på. Dessa personer är en börda för samhällsekonomin. Det funkar inte att vi, som skattebetalare, finansierar överviktiga personer utan jobb.

Precis så uttrycker även Cameron saken. Att låta hårt arbetande skattebetalare finansiera dessa bidrag är helt enkelt inte ”rättvist”.

Men det är en intressant detalj som ofta glöms bort i det här sammanhanget. Det kanske kommer som en överraskning för många men, från ett strikt ekonomiskt perspektiv, är det ingen grupp i samhället som är mer kostsam än de hälsosamma icke-rökarna. De fortsätter ju att leva i många år efter att de gått i pension. Och under den tiden – om man nu vill tala ur det perspektivet – är det de som tär på samhällsekonomin.

Men låt oss skjuta dessa kalkyler åt sidan ett slag och istället fråga om den här typen av initiativ kan uppnå sitt syfte. Frågan är klurig. Det beror nämligen på vad syftet med ett sådant här initiativ egentligen är. Om tanken är att uttrycka sympati för sina medmänniskor, som Stefan Hanna vill få det till; att det handlar om att ge överviktiga en andra chans och en möjlighet till ett smalt och hälsosamt liv – ja, då är svaret nej. Det vi vet från existerande studier är att kraftigt överviktiga personer mycket väl kan gå ner i vikt, men att 80 till 90 procent återgår till sin ursprungsvikt efter några månader.

Men det kanske inte alls handlar om att hjälpa de överviktiga, eller att ens få dem att gå ner i vikt. En alternativ hypotes är att syftet med Camerons initiativ är att få de här personerna att förlika sig med föreställningen om att de är värdelösa som människor och därför inte förtjänta av ekonomiskt stöd. Om det är avsikten – ja, då kan den här typen av initiativ fungera alldeles utmärkt.

Helt klart är att jargongen främjar en ”vi mot dem” mentalitet. Just därför är det viktigt att komma ihåg att den typ av hälsoideologi som växer sig allt starkare i dagens samhälle innefattar oss alla. Trycket att vara hälsosam upplevs inte uteslutande av överviktiga eller rökare. Vi är ständigt bombarderade med krav på att äta enligt de senaste rönen, räkna hur långt vi går varje dag, hur mycket vi tränar och vad vi aktivt gör för att fostra en positivare attityd.

Det är lika bra att få det sagt: det är självklart viktigt att se efter sin hälsa. Men när vi skapar en hypermedveten, och ofta ångestladdad relation till vår egen kropp, så är det inte längre hälsosamt.

När man sitter där på motionscykeln tidigt på morgonen och förbannar sig över den där chokladkakan man inte borde ha ätit dagen innan, så är det kanske skönt att veta att det finns personer som är värre än en själv. Ett frestande sätt att hantera det ständiga kravet att vara hälsosam och den olustiga känslan av skuld som ofta medföljer, är att projicera obehaget på andra. Och vem är bättre som måltavla än den ohälsosamma och övervikta personen som lever på bidrag? Vi är åtminstone inte som dem.

Hälsoideologin slår mot oss alla. Gymmens morgonbesökare kanske befinner sig långt ifrån de överviktiga på bidrag, men de lider ändå av samma åkomma: en tendens att försvinna djupare in i sig själva. Hälsofantasterna kan fly in i sin privata wellness-domän. Fullt utrustade med dyra gymkort, aktivitetsarmband, hälsoappar och prenumeration på hälsomagasin kan de rikta all uppmärksamhet på sig själva och sina kroppar. Samtidigt försvinner de överviktiga in i sin egen värld. För att slippa tänka på det eviga kravet att leva hälsosamt och istället ta en paus från hälsopåbudet, kan de hänge sig åt det de får veta att de verkligen är bra på: att äta ohälsosamt.

Att straffa de överviktiga riskerar att ytterligare marginalisera dem. De som vill se sig som moraliskt överlägsna på grund av sina hälsorutiner får nu fritt spelutrymme att utrycka sin avsky för feta personer. Kanske får det dem att känna sig bättre. Deras ängslan över sina egna tillkortakommanden kanske försvinner för en stund. Men var lämnar det de överviktiga som varnas att, om de inte förminskar sina kroppar, inte längre får plats i samhället?"

Carl Cederström, lektor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och medförfattare till boken Wellnessyndromet
 ·  Translate
Hälsa handlar inte längre om hålla sig frisk. Det har blivit ett moraliskt påbud. I förlängningen finns risken att vi börjar betrakta ohälsosamma personer som misslyckade, skriver Carl Cederström,...
1
Add a comment...

Ann Markström Ⓟ

Shared publicly  - 
 
Rätten att bli lämnad i fred:

"Politiker rycker i oss och vill bestämma hur vi skall leva våra liv. Ilskna terrorister gör sitt bästa för att skrämma upp oss. NSA och FRA snokar i våra kommunikationer. Kultur- och medieeliten på Södermalm försöker tala om för oss vad vi skall tycka. Och i öster hörs ryskt stridsvagnsmuller.

Skulle man kunna få bli lämnad i fred, tack? Sluta muppa. Sluta hota. Sluta lägga er i. Sluta snoka. Sluta moralisera. Sluta störa. Låt människor få finna sin egen lycka, på sitt eget sätt och på sina egna villkor.

Kampen för frihet, för rätten att bli lämnad i fred är ett sisyfosarbete. Alltid är det någon jävel som skall lägga sig i. Alltid är det något hotfullt vid horisonten som man måste hålla ögonen på.

Jag kräver inte att andra skall vara som jag är eller göra som jag gör. Jag kräver inte att andra skall tycka som jag tycker. Jag kräver inte att folk skall bete sig på det ena eller andra sättet. Allt jag vill är att människor skall respektera varandra och andras val. Leva och låta leva, typ.

Skall det verkligen vara så förbannat omöjligt?"
 ·  Translate
1
Add a comment...

Ann Markström Ⓟ

Shared publicly  - 
 
"Påhittad omtanke är värre än rök"

Sara Paborn om rökförbudet: "Det är inte konstigt om man behöver ta en cigg för att känna sig normal. Även om man egentligen inte röker"

"Jag går ut i gryningen innan det blivit ljust och traskar mot de gröna boxarna för återvinning. Förutom en hovrande p-vakt (ditkallad av bostadsrättsföreningens vaktmästare för att kontrollera att de boendes bilar står rätt) är det bara jag ute.

Vad det verkar. Jag stoppar ner ett tomt cigarettpaket i lådan för papp. Då bakom mig, hörs en röst:

"Hördudu. Det där ska sorteras som hårdpapp, inte som tidning."

Välkommen till Sverige. En helt vanlig dag.

Hur blev vi det mest förbudsälskande folket i världen? När började vi förväxla självpåtagen auktoritet med godhet? Under parollen "Sverige ska bli ett föregångsland" går nu regeringen ut med förslaget att förbjuda rökning på bl a uteserveringar och busshållplatser och gömma undan cigaretterna i butikerna. I helt neutrala förpackningar naturligtvis, utan palmer och färger, så att de inte råkar fresta någon. Och så att den som, Gud förbjude, ändå vill köpa ett paket känner sig som en den sociala outcast hen är.

I P1 hör jag hur folkhälsoministern med entonig och allvetande stämma, mansplaining hur det ligger till: folk dör av rökning.

Ja, folk dör av rökning. Folk dör också av att dricka sprit. Av trafik. Av psykisk ohälsa. Folk dör i själen lite varje dag, när de får höra av främlingar på gatan att "man ska gå till vänster på trottoaren" eller "vad menar du med att ställa din cykel här? Mitt framför en papperskorg?".

Man vågar knappt gå längs en trottoar längre, i rädsla för att gå fel.

Jag har tänkt mycket på de här sakerna på sistone. Det verkar har blivit värre. Även ordningsivrande människor i bekantskapskretsen reagerar. Vi har blivit ett folk av kontrollanter. Vem som helst kan när som helst chockat utbrista: "Här kan du inte ha pälsmössa! Det finns faktiskt de som är allergiska!" eller "Du har din stol här på vår uteservering fyra centimeter för långt ut mot gatan. Flytta tillbaka den genast!"

Röka är naturligtvis inte till att tänka på i en sådan miljö.

Det värsta av allt är att dessa människor kommer undan. De har ju rätten på sin sida! De kan alltid linda in sina påbud i paragrafer och påhittad omtanke.

Men jag undrar: vad gör denna förbudsmentalitet med oss som människor?

Vad gör den med våra själar? Att ständigt vara övervakad och bli betraktad som en hälsorisk när man går utanför den mycket smala fåra som dessa präktiga människor plöjt upp (oombedda).

Det är inte konstigt om man behöver ta en cigg för att känna sig normal. Även om man egentligen inte röker.

När det gäller civilkuraget verkar det dock värre. Inför en pappa som vrålar på sin fyraåring på t-banan och hotar honom med att "då får du åka hem själv till mamma" är jag den enda som lyfter blicken från mobilen och lägger mig i. Stöd noll, från de andra i vagnen. Pappan går till verbal attack och jag får gå av som en förlorare.

Det finns allvarliga problem i vårt samhälle. Ett av dem är märkligt nog oviljan att lägga sig i samtalet när det verkligen gäller. Att vara en god förebild på riktigt. Desto större är den alltför ivriga viljan att lägga sig i detaljer och småsaker, som huruvida ett cigarettpaket ska sorteras som hårdpapp eller tidning."

~Sara Paborn, författare och feströkare
 ·  Translate
Sara Paborn om rökförbudet: "Det är inte konstigt om man behöver ta en cigg för att känna sig normal. Även om man egentligen inte röker"
1
Add a comment...
 
"Carson liked sherry with her tea, brandy with her coffee, and her purse with a large flask of whiskey. Between books, when she was neither famous nor monied, she claimed she existed almost exclusively on gin, cigarettes, and desperation for weeks at a time. During her most productive years she employed a round-the-clock drinking system: she’d start the day at her typewriter with a ritual glass a beer, a way of saying it was time to work, then steadily sip sherry as she typed. If it was cold and there was no wood for the stove, she’d turn up the heat with double shots of whiskey. She concluded her workday before dinner, which she primed with a martini. Then it was off to the parties, which meant more martinis, cognac, and, oftentimes, corn whiskey. Finally, she ended the day as it began, with a bedtime beer.

Her recuperative abilities are the stuff of legend—she would rise the following morning, shake off her hangover like so much dust, down her morning beer, and get back to work." ;-)
Carson liked sherry with her tea, brandy with her coffee, and her purse with a large flask of whiskey. Between books, when she was neither famous nor monied, she claimed she existed almost exclusively on gin, cigarettes, and desperation for weeks at a time. During her most productive years she ...
1
Add a comment...