Profile cover photo
Profile photo
Urban Sikeborg
About
Posts

Post has attachment
Ja, vad ska man säga? En liten komposition, eller snarare en pastisch i melodramatiskt romantisk stil – Sturm & Drang och allt det där – ihopsatt 7 november 2013. Utförd mindre väl (kan inte spela eländet själv ens). Snabbt tillkommen, snabbt bortglömd.

Post has attachment
I mars 2014, när min influensa höll på att klinga av, gjorde jag detta rapsodiska styck. Konventionellt så det förslår med undantag av den mer rockiga boogie-woogie delen i början. Bara ljudinspelning denna gång, ingen video.

Post has attachment
2013-02-09: Playing a piano piece in romantic style (own composition): This is a piece, a rather conventional one, I composed many years ago as an etude for the right hand. The only thing that might be a bit special about this recording is that I don't hear a tone myself while playing. To get a decent sound, I had to connect the digital Silent system on my Yamaha U3 Silent piano (which I use when I want to play without disturbing my neighbours) directly to my laptop and the result is that the only thing I hear is the clappering of the keys. My apologies for my less than optimal technique; physical impairment prevents me from performing it better nowadays.

Post has attachment
För två år sedan satt jag ett sömnlöst dygn och satte samman ett litet stycke i romantisk stil och som jag sedan spelade in direkt därefter innan jag hann glömma hur den lät.

Post has attachment
Likaså inspelat 2015-01-10, som Beethooven- och Mozartsonaterna. Här de första tre sidorna i Joh. Seb. Backs italienska konsert för piano som jag skulle vilja ta upp igen. Jag spelade den i sin helhet när jag var 18, då det sannolikt lät mycket bättre än nu. Jag grinar rätt illa här och var när jag lyssnar till hur jag spelar.

Post has attachment
För två och ett halvt år sedan (2015-01-10) spelade jag in de första sidorna i en Mozartsonat i F-dur som jag studerade in för ganska precis 35 år sedan och hade tänkt plocka upp igen. Ingen förberedande övning den här gången, så det blev som det blev.

Post has attachment
Under två nätter med otillräcklig sömn (7–8 februari 2013) improviserade jag ihop ett litet stillsamt pianostycke som jag sedan helt glömt bort. Att leka på detta sätt är en avkopplande terapi, även om de musikaliska kvalitéerna är mycket begränsade.

Post has attachment
2015-01-10 testade jag att spela in de första sidorna i Beethovens verkligt klassiska pianosonat Pathetique, här från den första satsen. Jag studerade in den när jag var 15–16 år, så det bör ha varit 1978–1979. Satsen inleds med ett långsamt, allvarsamt parti som följs av ett rätt halsbrytande allegro.

Post has attachment
För två och ett halvt år sedan spelade jag in de första sidorna i en Mozartsonat i F-dur som jag studerade in för ganska precis 35 år sedan och hade tänkt plocka upp igen. Ingen förberedande övning den här gången, så det blev som det blev.

Jag blev glad häromdagen. Sveriges Släktforskarförbund (som också är ett förlag med historie-relaterad litteratur i sortimentet) släppte nyligen mitt terapijobb "Latin för släkthistoriker: ord, fraser och begrepp från Vasatid till 1800-tal : hoc est, glossarium Latino-Svecanum pro genealogicis ... andra, utökade och förbättrade utgåvan" (tryckt 2014). Jag har per brev fått en kopia av en längre recension av lexikonet som nyss införts i Kyrkohistorisk årsskrift 2014 och som skrivits av latinprofessor emerita M. Hedlund. Recensionen avslutas: "Jag råder därför läsaren av denna recension att om möjligt få tag på andra upplagan av detta ytterst värdefulla arbete, som kommer att bli ett standardverk för alla som sysslar med den tidiga nya tidens källmaterial."
Wait while more posts are being loaded