Profile cover photo
Profile photo
Rolf Eric Anithason
148 followers
148 followers
About
Rolf Eric Anithason's posts

Post has attachment
Nu är det sagt i ord och i bild - #MønsKlint
Photo

Post has attachment
Europas huvudsakliga frihandelsområden av idag. Alla områden har i sin tur avtal på kors och tvärs med varandra, men några handelsområden faller som mellan dessa stolar. Tre tullunioner förekommer, och utgör de gröna området mitt i bild (Schweiziska tullunionen inklusive Liechtenstein), EaEUs tullunion som består av delar av orange område och mestadels utanför kartan samt EUs tullunion som också omfattar Turkiet för industriella varor och en rad pyttestater.

Post has attachment
The U.K. have traded mainly with the rest of the E.U. which have fluctuated around 50% of foreign trade for quite some time. Other major trading partners are the U.S., China, Switzerland and Canada.

When the major trading take place within the E.U. the development of the Pound Sterling and the Euro is a quite describing proxy for the development of the U.K. in contrast to the rest of the E.U..

The currency crisis in 1992, which the Pound Sterling absorbed through the withdrawal of the Pound Sterling from the E.R.M. (from the fixed exchange rate of 0,66299 per Euro) in September that year. This period of depreciation of the Pound Sterling was first restored after the new years of 1995/1996, where the Pound Sterling once again regain it's former value level towards the Euro.

In the time between 1996 and the wake of Lehman Brothers bankruptcy in 2008, the value of the Pound Sterling was relatively steady around, but mainly slightly above, it's former fixed exchange rate in the E.R.M (0,66299 per Euro). This period the exchange rate fluctuated from 0,5711 to 0,7276 per Euro, which should be seen from the perspective of other relatively minor crises and developments in the world economy as well as in the U.K. in this period.

Since the date of the U.K. bank Northern Rock announcement its application of aid from the Bank of England, until the U.S. investment bank Lehman Brothers filed its bankruptcy, the exchange rate of the Pound Sterling was again in a transition into a new severe crisis, and the development escalated after the ripples of the fall of Lehman Brothers fully started to play out.

The exchange rate hit the max of 0,97855 for a Euro and never reached its former level fully, even though the development in the beginning of 2015 was clearly climbing down to the level of 0,70 per Euro. The average of this dramatic period is about 0,8337 per Euro with its gravity point in between 0,79 and 0,89 per Euro. That is, weaker than the exchange rate of the Irish Pound was fixated to the Euro, back in 1998.

In the period from the beginning of 2015, and after the Queens announcement of a coming E.U. referendum and until the actual announcement of a the E.U. referendum, the Pound Sterling is again in a transition of climbing from the lowest 0,6963 until the maximum of 0,75 per Euro.

Since the announcement of the referendum, the exchange rate have not regain it's strength under the 0,75 mark, but rather fluctuated between 0,75 and 0,808 per Euro.

After the results of the referendum, the Pound Sterling will likely trade above its post Lehman-crises lowest of 0,6963 for a Euro for quite some time, until the uncertainty now growing in the U.K. is no more. This might take years to overcome. And again years to restore if ever.

The Irish Pound was fixated to the Euro with the exchange rate of 0,787564 for a Euro, after the Irish pound was broken from the one-to-one link of the Pound Sterling in 1979, due to Ireland's choice of joining the E.R.M..

Currencies like the Sweden's Krona which choose the same fate as the Pound Sterling after the currency and bank crises of 1992, has not yet restored its exchange rate to levels before the withdrawal from the E.R.M..

Each penny higher exchange rate for a Euro, means that the Pound Sterling-holder must earn 1 penny more than the Euro-holder, to remain as wealthy in comparison to a holder of a Euro. If this extra income is not generated, the Pound Sterling-holder will become poorer than a Euro-holder all other things held equal.
Photo

Bäste kommision

När vi lever i en rättstat, varför fungerar inte vår rättstat när enskilda staters regeringar tilllåts genomföra hastiga och förödande beslut inom unionens egentliga resort eller när stater strunta i deras åttaganden utan konsekvenser?

Onödiga konsekvenser
Medlemsstatens Sveriges senaste tids regelmässiga återinförande av gränskontroller som nu därutöver har utvecklats till ID-kontroller är ännu en svart dag för hela Europa och Schengensamarbetet såsom Nordiska rådets över 50 åriga passunion.

Medlemsstaten Danmark och Finland delvisa efterföljande beslut att kopiera politiken gör inte situationen bättre på något vis.

Jag som skandinav skäms att tillhöra denna gemenskap i en sådan tid och känner mig kränkt på mina europeiska värden varje gång jag måste delta i denna charad, boende och verkande längs och på tvärs av denna återupplivade gräns.

Dublinförordningen
Situationen som medlemsstaten försöker lösa, har staterna själv dragit på sig genom att tydligen inte praktisera den förodning som är lag i hela EU och som kommissionen om ingen annan måste försvara - Dublinförordningen.

Dublinförordningen kan precis förhindra en situation där EU blir en kaka för flyktingar att pilla ut rusinen ur. Utan att nödvändigtvis misslyckas med att ge människor i flykt det skydd vår union av 508 miljoner medmänniskor så väl kan ge.

Men rusinen är snart slut i vår kaka, något som EU beklagligt inte har lyckats undvika.

Asylpolitik och våra värden
Dublinförordningen skulle efterföljas av en gemensam asylpolitik inom EU för att skydda de värden, rättigheter och friheter vi människor har uppnått och lever efter/med inom unionen.

Konsekvenserna av denna mångåriga brist på denna gemensamma politk, utspelas så tydligt nu när vanliga medborgare nu dagligen berövas fri rörlighet och då inte bara i min region, utan på många platser runt omkring i Europa.

Varför kan inte EU förmedla denna brist på gemensam politik, för att skapa förståelse och förankra ett beslut att lösa detta behov snarast?

Det är pinsamt att se medlemsstater som Danmark, mitt i denna kris, till och med har haft en folkomröstning där alla politiker gick på val att icke låta asylpolitken bli europeisk, på trots av att allt som sker i nutid så tydligt pekar på just detta behov. Varför kan inte EU slå igenom staternas kortsiktiga och enspåriga intressen utan att se på allas bästa i mediabruset?

Omfördelning
För att stötta upp omkring en åtminstone harmoniserad asylpolitik och Dublinförordningen är det viktigt att alla nödvändiga beslut om omfördelning av ankommande flyktingar kan effektivt verkställas.

Varför kan vår rättstat inte få verkställt de beslut om omfördelning och beredskap inom unionen och vårt närområde som stammar helt tillbaka till maj 2015?

Att bara 4.200 platser är tillgängliggjort, av de 160.000 flyktingar som vi beslutade skulle omplaceras, där 190 av dem mer än 6 månader senare rent faktiskt är flyttade, är ett hån mot EU och mänskligheten. Varför tar vi inte staterna till domstol när de inte lever upp till deras åttaganden?

Hur kan dessa brister och lagbrott prövas i domstol?
Vad kan vi vanliga människor göra för att få alla dessa brister prövad vid domstol när situationen förringas dag för dag och kostar ofantliga resurser utan att någon av dessa resurser kommer en endaste behövande själ tillgodo?

Efterlevnad av rådande Dublinförordning, med en som minimum harmoniserad asylpolitik tillsammans med effektiva fördelningsrutiner är alfa och omega för att Europas och EUs värden ska kunna komma levandes igenom detta inferno vi nu genomlever inom asylpolitikområdet.

Och nu pratar jag bara om politik, utan att sätta ett ord på alla de mänskliga öden denna politik, eller brist på den samma, faktisk berör och borde skydda.

Ibland önskar jag bara själv fly från denna del av världen, när vår realpolitik mer och mer styrs av rädslor och maktlöshet, än av vision och möjligheter! Vi blir en polisstat snart utan friheter, om vi inte bryter detta mönster vi de sista året har slagit in på.

Skulle vilja önska alla ett gott nytt gränslöst nyår, men det verkar ha blivit omodernt!

Vem #vågarvägragränskontrollen med mig?

Det är inte rimligt att Riksdagen i Stockholm trycker ner på alla oss här i Øresund att återuppliva en gräns som har varit död under många år. Eller när Riksdagen i Köpenhamn förblir passiva som om Köpenhamn inte behöver Skåne eller att flyktingar eller EU inte är vår angelägenhet.

I Helsingborg har vi rester av denna så kallade gräns i knutpunktens terminalbyggnad, men i Malmö/Köpenhamn har vi byggt bort detta 1900-tals fenomen sedan länge!

Om regionen värderar att förlora 80 miljoner kronor i biljettintäkter pga en gränskontroll som vår region inte är byggd för. När SJ överväger att upphöra med tågförbindelser till Köpenhamn och Oslo. När tusentals pendlare riskerar att förlora sina jobb för att förbindelserna över sundet blir oregelbundna.

Då har vi betalt ett högt pris, men för vad?

Jeg har #stemtNEJ i dag den #3dec, og hvorfor så det, siger nok en ven af ordning?

Kort sagt, hverken valget JA eller NEJ var et valg som gør op med den nordeuropæiske tilgang at vi er for mere end andre.

Et valg som gør op med at vi har ret til undtagelser eller at vi har ret at afskærme os fra vores omverden, som om vi ikke er en del af verden.


Frågar du mig, är ett retsforbehold eller en tilvalgsordning två ord för samma sak.

Så varför ens ställa frågan till folket?

På denna punkt är jag grek eller spanjor, jag kan bara ett ord - Όχι.


Visst kan man argumentera att väljer man en tillvalsordning, framför ett förbehåll, närmar vi oss en verklighet utan undantag. Då närmar vi oss den dröm många av oss delar. En dröm där alla är lika inför lagen, och därför borde ett JA vara det riktiga valet. Men där är jag inte enig.

En alkoholist måste oftast förlora allt, innan hon erkänner sin sjukdom. Och inte ens då kan hon, utan viljestyrka, komma ut ur sitt missbruk. En del kan helt enkelt inte, och dör i sitt missbruk.

Därför tror jag inte att vare sig ett förbehåll eller en speciell ordning, bara för oss, kan hjälpa Danmark eller Nordeuropa att leva som vi lär. Där alla är lika inför lagen och vi alla solidariskt arbetar, med svett och tårar, för att uppnå våra drömmar av en rättvisare och bättre värld.

Därför röstade jag NEJ för att få fler att inse att vi har ett problem. Ett problem som vi först kan lösa när vi inser att vi på några fundamentala punkter måste välja antigen eller och inte både och.

Ibland måste man helt enkelt få det värre innan man kan få det bättre. Alla har ju haft en influensa och vet detta så väl.

Europa är inget smörgåsbord, Europa är en verklighet där vi alla har ett delat ansvar. Ta det ansvaret då!

Det gäller kort sagt, att värna om våra friheter att röra oss fritt i världen, att skydda oss från politiker styrda av rädsla, styrda av ovisshet som stänger och återskapar gränser när de behagar och dödar människor på öppen gata utan rättegång.

Sådan politik berövar oss chansen att kollektivt bli klokare på hurudan vi har lyckats skapa individer som inte ser sig själv som en del av oss, eller hurudan vi inte gör tillräckligt för att få slut på alla orättvisor och konflikter runt omkring i världen.

Vi vet bara en sak, och det är att vi har ett liv här och nu. Gå då inte runt och var rädd varje dag. Lev livet, fullt ut, varje dag!

Post has attachment
London are you ready? København, du er på tur, gør dig klar!

Post has attachment

Post has attachment
Hvordan var din dag? Wie war dein Tag? How was your day? Hurudan var din dag?
Wait while more posts are being loaded