Profile cover photo
Profile photo
Mattias Lundbäck
68 followers
68 followers
About
Mattias Lundbäck's interests
Mattias Lundbäck's posts

Post has attachment
FRA hackar våra myndigheter på en timme: Rekommenderar den här artikeln på SvT. Den befriar säkert somliga från illusionen om att deras information är säker. Som Försvarets radioanstalt (FRA) noterar tar det mellan en timme och några dagar för en angripare att ta sig in. FRA konstaterar också att de aldrig misslyckas med att ta sig in när de försöker. Samma sak gäller med säkerhet även svenska företag, speciellt företag som lagt ut administrationen av sina IT-system på externa serviceleverantörer. Här har vi den verkliga skandalen. Inga svenska myndigheter eller företag är säkra för hackare - rysk och kinesisk underrättelsetjänst har lika god tillgång till dokumenten på myndigheterna som myndighetens egna anställda. Möjligen med undantag för Förvarsmakten och några till, som inte är direkt uppkopplade mot Internet. Den extra risk som upphandingen av Transportstyrelsens system medfört kan därmed mer handla om att sabotagerisken ökar. Vår sårbarhet illustreras så sent som i dag av att kortbetalningssystemen legat nere. I många butiker har vi fått se skyltar med text som: "I dag tar vi bara kontanter". Kontanter? vad är det? FRA: Kan ta en timme att hacka sig in i myndigheternas IT-system Anonymous hackar PayPal, Symantec och andra. Remember FRA: Många myndigheter uppfyller inte säkerheten Regeringen vill ha hårdare straff för hackers. Anser att våra Beviset: Ledlampan klarar 40 000 timmar http://dlvr.it/PYQnfM
Photo

Post has attachment
Sverige behöver fler Usman Asif: Läser i SvD om Usman Asif som riskerar utvisning för att han tagit ut för lite semester. Han tillhör den stora grupp programmerare som utgör nyckelkompetens för ett Sverige som missade mikrodatorrevolutionen på 70-talet. Den som undrar varför Sverige försatt denna nyckelperiod i IT-revolutionen kan med fördel läsa Anders Bornefalks betraktelse om vad svenska marginalskatter ställde till med. I rapporten Nya svenska storföretag - Behövs det och finns de? konstaterar han att Sverige missade den första vågen - då företag som Apple, Microsoft och Intel såg dagens ljus. Skadan är svår att kompensera för - Sverige skulle ha kunnat vara ett europeiskt Silicon Valley. Men vi kan åtminstone försöka skademinimera. Det är där som personer som Usman Asif kommer in. Han och många andra utländska experter kan föra över kunnande från de dominerande kluster som finns till vårt land. Om han nu får för Migrationsverket. Nätverk för kunskapsöverföring är ett sätt att dra nytta av den kompetens som tyvärr inte finns i Sverige. Om några år kommer det inte att krävas att Asif dyker upp på svensk mark - han kan delta i utvecklingsarbetet som avatar i VR. Men fram till dess skulle vi ha nytta av hans tjänster på plats här i landet. Regeringen bör på något sätt rätta till dessa absurditeter, missgreppen är väldigt kostsamma. Han hotas med utvisning – tog för lite semester Svenska Dagbladet Fler patienter måste kunna få en fast läkare” Låt inte felvallade skidor förstöra skidturen Ett bra samtal behöver ingen smiley http://dlvr.it/PYN8wC
Photo

Post has attachment
Inkomstmobilitet och ojämlikhet: Jan Björklund talade om klassresor i sitt tal. Kommer osökt att tänka på att giniindex uppgår till 0,4 i USA. Detta är visserligen mindre än i vissa latinamerikanska länder som kan ha upp till 0,6. Men det är samtidigt betydligt mer än Sveriges 0,3. Giniindex får man genom att rada upp ett lands medborgare efter disponibel inkomst i ett diagram som är normerat från noll till ett på både X-axeln och Y-axeln. På X-axeln har man alltså antalet invånare och på Y-axeln har man deras ackumulerade inkomster upp till person X. Ytan mellan diagonalen i diagrammet och den kurva som beskriver de ackumulerade inkomsterna är Ginikoefficienten - det mest använda måttet på inkomstspridning. Men är det verkligen inkomstojämlikheten som är hotet? Begreppet "klassresa" syftar ju på något annat - möjligheten att röra sig från en inkomstnivå till en annan över en eller ett par generationer. Människor kan antagligen acceptera ganska stora inkomster om de uppfattar reglerna som lett fram till skillnaderna som rättvisa. Jämför med idrotten - där inkomstskillnaderna är mångdubbelt större än i samhället i stort. Jämför en spelare i Allsvenskan med Zlatan Ibrahimovic.  Problemet med inkomstskillnader har mer att göra med reglerna än med utfallet. Tror man att spelet är riggat och att det inte går att lyckas är risken stor att fokus sätts på att ta från dom som har snarare än att skapa värde för egen del. Situationen i USA har sannolikt mer att göra med känslan av hopplöshet än med inkomstojämlikheten i sig. Det finns en elit som roffar åt sig, det finns länder som bedriver handel på orättvisa villkor, medierna är opålitliga. Länder som saknar fungerande konkurrens mellan människor tenderar att få stora inkomstskillnader. Bristen på möjligheter är orsaken, ojämlikhet är ett symptom. Därför är det inte självklart en god idé att låta makthavarna omfördela inkomster. I länder som inte är rättsstater är politisk makt nämligen det enklaste sättet att skaffa sig själv höga inkomster. Vi ser detta i Venezuela, Kuba och Ryssland. Kapitalismen är nödvändig för att skapa den mobilitet och den inkomströrlighet som leder till att människor uppfattar samhället som fullt av möjligheter. Men ibland kan skillnaderna mellan olika grupper bli så stora att de hotar sammanhållningen och därmed - i förlängningen - rättsstaten och kapitalismen som sådan. Problemet med dagens USA är att det inte längre är ett land av möjligheter. Är du född på fel plats och av fel föräldrar kan du glömma den amerikanska drömmen. Donald Trumps väljare säger faktiskt inte nej till kapitalismen, som är deras sista hopp, de säger nej till den elit som de menar har berövat dem framtiden - representanterna för det statsbyråkratiska komplexet. De har fel i sin analys, men det är svårt att övertyga dessa väljargrupper - speciellt när personer som Trump samtidigt serverar en alternativ förklaring och dessutom enkla lösningar: protektionism och isolationism. Mycket talar för att det går att hitta en medelväg mellan den geografiska och politiska alienation som präglar dagens USA och den kvävande socialism som präglar länder som Venezuela. Det handlar om att utjämna inkomster och möjligheter i tillräckligt stor utsträckning för att folket i en stat ska känna en politisk samhörighet, men inte så mycket att man eliminerar människors drivkrafter att förbättra sin egen situation. Har man väl accepterat denna premiss återstår att utforma ett samhällssystem som inom givna ramar lämnar största möjliga utrymme för individerna. Tillräckligt med frihet för att alla ska kunna bli framgångsrika och en praktisk möjlighet för alla att verkligen bli det. Vad vet vi om mobiliteten i inkomstfördelningen? – Ekonomistas Prinsar är inte de enda som föds med silversked i mun 2012 – Ekonomistas Det här är enprocentarna Sverige: det jämlika klassamhället? – Ekonomistas http://dlvr.it/PYJsqq
Photo

Post has attachment
Institutionell konkurrens sätter stopp för finansskatt: EU har långt gångna planer på att införa en skatt på finansiella transaktioner. Men nu verkar det som om förespråkarna har fått kalla fötter. Storbritanniens utträde ur EU öppnar en möjlighet för Frankrike och Tyskland att locka finansiella företag till unionen. Det som kan få dem att tveka är hotet om att EU kommer att införa en finansskatt - en skatt som de rimligen slipper om de stannar i Storbritannien. Det här är ett exempel på att Storbritanniens utträde ur EU kan komma att öka den institutionella konkurrensen i Europa och därmed förbättra företagsklimatet.  Ett annat och ännu viktigare område där vi kan få se ökad konkurrens gäller bolagsskatterna. Om Storbritannien för att kompensera företagen för att de hamnar utanför den inre marknaden sänker bolagsskatten kan vi få se början av en skattekonkurrens som leder till mycket låga bolagsskatter. Kanske får vi även se en liknande konkurrens när det gäller kapitalskatterna? Den svenska regeringen lär dock inte påverkas då ett av syftena med att höja vår bankskatt antagligen är att flytta delar av det svenska bankväsendet utomlands inför den förutsägbara kommande sättningen på bostadsmarknaden. finans- och bankrätt Cirkulär ekonomi i däckbranschen Ladda ner PDF http://dlvr.it/PY8kkN
Photo

Post has attachment
Ågren på Transportstyrelsen: Har lyssnat till Stefan Löfvens presskonferens med Transportstyrelsen, Försvarsmakten och SÄPO och tvingas konstatera att Anna Johanssons förklaring till att hon inte vidtog åtgärder tidigare eller informerade statsministern inte håller. I det här fallet är en misstroendeförklaring på sin plats. Ministern är skyldig att känna till sådana här saker - det ingår helt enkelt i hennes arbetsbeskrivning att känna till dem. Någon av Löfvens statssekreterare bör också ha känt till händelserna. Såpass god omvärldsbevakning bör statsrådsberedningen ha. Men i första hand handlar det alltså om att infrastrukturministern knappast kan komma undan med att hävda att hon inte fått veta av sina tjänstemän. Hon har ett eget ansvar för att informationen når upp, det är därför det heter "departementschef". Själva skandalen som sådan bedömer jag mer som ett systemfel än som något enskilt misstag. Det handlar om hur saker och ting handlas upp i offentlig sektor. IBM har fått en felaktig bild av vad staten efterfrågar och staten har själv inte själv vetat vad den ska efterfråga. I det läget hade det varit bäst att avstå från att lägga ut verksamheten på entreprenad. Jag tror det vi lär oss av förloppet är att myndigheter som hanterar känslig information måste ha kontroll över hela kedjan av hantering. I många fall kan sådan kontroll inte åstadkommas med mindre än att myndigheten själv hanterar sina servrar och nätverk. Det kan bli dyrt, men är nog ett pris som vi måste betala om vi vill vara ensamma om att ha tillgång till vår känsliga information. Regeringen höjde Transportstyrelsens generaldirektör Maria Ågrens Transportstyrelsen: Fiskar ruttnar från huvudet. Alltid, alltid, alltid Generaldirektören för Transportstyrelsen Maria Ågren får sparken av Transportstyrelsen: Dessa uppgifter röjde Maria Ågren till Östeuropa Regeringen har utsett Maria Ågren till ny generaldirektör för http://dlvr.it/PY83dd
Photo

Post has attachment
Mer avlyssning av generaldirektörer krävs: Rikspolischefen Dan Eliasson kräver ökade möjligheter till avlyssning för att avslöja terrorister. Själv är jag tveksam till om man kommer särskilt långt med detta. Däremot tror jag att ökad avlyssning av makthavare kan ge en hel del. Terrorrörelser har allt som oftast en eller flera mecenater och det är inte sällan som dessa hittas i kretsen kring mäktiga politiker. Skälet är enkelt - politisk makt är det enklaste medlet att kringgå de restriktioner som marknadsekonomins regler ställer upp för hederliga affärsmän. Det är i gränslandet mellan politik och affärsliv som man hittar de fula fiskarna. Ju mer pengar det finns i politiken, desto större sannolikhet att man även hittar organiserad brottslighet där. Och har man hittat den organiserade brottsligheten är terroristerna sällan långt borta. Ta allt det som händer kring Donald Trump just nu. Att FBI har information om presidentens indirekta kontakter med ryska lobbyister, spioner och andra tvivelaktiga element beror på att FBI hackade in sig i kampanjchefen Michael Flynns telefon. Innan dess hade någon hackat Hillary Clintons kampanjchefs epost och därmed drastiskt ökat allmänhetens insyn i det demokratiska partiets inre liv. Båda dessa händelser har begränsat makthavarnas möjligheter att konspirera mot allmänheten. Risken för avlyssning har en påtaglig preventiv effekt. Hade Försäkringskassans säkerhetschef anat att han var avlyssnad när han - för att tillmötesgå Dan Eliasson (som då var chef för den myndigheten) - efterforskade läckor till pressen skulle han sannolikt ha behärskat sig. Läckorna från Panama fällde den isländska regeringen. Läckor från Uzbekistan fick Telia på fall. Transparens försämrar förutsättningarna för korruption och därmed för sponsring av terrorrörelser. Vill man hitta terrorister letar man lämpligen högst upp - där pengarna finns. Sedan följer man pengarna för att hitta terroristerna. Det är inte alltid man hittar terrorister där det finns korruption, men där det finns terrorfinansiering förekommer det alltid korruption - det ligger i sakens natur. Avlyssning av makthavare behöver inte bedrivas i statlig regi. I fallet John Podesta, Hillary Clintons stabschef, var det möjligen den ryska underrättelsetjänsten som stod för avlyssningen. Inte desto mindre får själva risken för avlyssning makthavarna att agera som om de vore avlyssnade. Därmed kan även den avlyssning som utförs av främmande makt ironiskt nog komma att stärka den amerikanska demokratin - den omöjliggör fulspel av de styrande. Har makthavarna rent mjöl i påsen är det givetvis inget problem för dem att vara avlyssnade. Men om de - som i fallet med Försäkringskassan - försöker konspirera mot allmänheten kan de - ett, tu, tre - bli sittande med skägget i faxen. Intressant nog har det visat sig att de verktyg som underrättelsetjänsterna utvecklar för att avlyssna regimkritiker och terrorister allt som oftast hamnar i hackares händer och sedan används för att begå brott. Cyberattacken mot Ukraina och viruset som drabbade det brittiska sjukvårdssystemet byggde på kod som tagits fram av amerikanska myndigheter. Givetvis var syftet aldrig att stänga ner brittiska primärvårdsmottagningar, men virus känner ingen lojalitet mot husse. Avlyssning är ett asymmetriskt vapen. Det är enkelt att skada personer som bygger sin makt på hemligheter, det är svårt att hitta den som försöker attackera makten underifrån. Makthavarna tycks närmast perplexa över att de instrument som de utvecklat för att skydda sina liv och sin position vänds emot dem. Anonyma hackare - cyberterrorister - angriper högt uppsatta politiker och tjänstemän med de verktyg som politikerna tagit fram för att hitta terroristerna. Utvecklingen illustrerar att all makt bygger på informationsövertag. Den viktigaste och effektivaste härskartekniken är undanhållande av information. Det är därför offentlighetsprincipen är så viktig för demokratin. Och det är därför det är så allvarligt när myndighetschefer efterforskar källor och försöker hindra det fria informationsflödet. All information bör dock inte vara fri. En del av statens hemligheter, till exempel körkortsregistret, är sådant som vi inte vill ska hamna i främmande makters händer. Vill vi förhindra informationsförluster är lösningen emellertid inte att staten utvecklar virus eller att polisen massövervakar medborgarna. Lösningen är att den information som måste hållas hemlig skyddas bättre - vilket görs med kryptering som inte kan brytas av en tredje part. Eliasson verkar tro att polisen kan nå framgång genom att agera i samma anda som cyberbrottslingarna. Han har inte förstått att statens uppgift är att skydda information och central infrastruktur - inte att utveckla verktyg som kan hota cybersäkerheten. Så länge makthavarna inte insett detta kommer de att mötas av ständigt nya överraskningar. Konkurrenter som kommit över känslig information, bandinspelningar som avslöjar dubbelmoral och lagbrott, pinsamma uppgifter av mer personlig karaktär. Några terrorister lär de däremot inte hitta - det är cyberterroristerna som kommer att hitta makthavarna först. Försvarets radioanstalt – Wikipedia Mer kameraövervakning och ändrade regler för teleavlyssning Mäktigast i it-Sverige Frågor och svar Cheferna flyr från signalspaningen http://dlvr.it/PY0rS7
Photo

Post has attachment
I morgon börjar Almedalsveckan: Brukar alltid vara i Almedalen under Almedalsveckan, men i år ska jag faktiskt arbeta i Stockholm. Tror det kan bli rätt effektivt då alla andra lär vara på ön eller ha semester. Ett annat skäl är att jag ska programmera och inte kan koppla upp mig mobilt på just det systemet. Det ska bli intressant att följa utspelen och debatterna från utsidan. Är veckan lika dominerande i flödet som man tror när man själv är där, eller finns det andra saker som händer? Nästa år hoppas jag att det finns en virtuell almedalsvecka där man kan mingla. High Fidelity är väldigt väl lämpat för socialt umgänge av den typ som äger rum där och det vore kul att återskapa Almedalen virtuellt. Alla som har hyrt tomtmark i Visby under Almedalsveckan skulle kunna få samma plats virtuellt under resten av året. Med en sådan lösning behöver evenemanget inte vara begränsat till endast en vecka om året, utan kan pågå alla andra veckor också. Jimmie Åkessons afton, men i morgon börjar allvaret i Almedalen Opinion live – Almedalen Moderaternas partiledare Fredrik Reinfeldt talade i Almedalen Almedalen: A-kassan – en god idé i dag när du ersätts av en robot i Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven talade i Almedalen http://dlvr.it/PXnl2G
Photo

Post has attachment
Aurstaupet i Norge: Kan inte riktigt komma på något bra att säga om den politiska händelse som dominerar svensk samhällsdebatt utom: "Vad var det jag sade". I stället får ni hålla till godo med en video från Aurstaupet i Norge. Den här videon spelades in nära Eikesdalen. Inte av mig personligen, förstås, utan av min drönare. Stupet ligger längs Aursjövägen, som också är lite speciell med branta stup och ganska bristfälliga skyddsräcken. Trollstigen är som en motorväg i jämförelse. Kan hända att det dyker upp några bilder därifrån också. Längst ner i dalen kan man se ett litet vattenfall. Men perspektivet bedrar måhända en aning, då vattenfallet är 193 meter, med ett högsta fritt fall på 83 meter. Niagarafallet är som jämförelse 60 meter högt. Aurstaupet – Wikipedia Eikesdalen, Romsdal, Norge. Private turer Vandfald i Norge Liste over norske fosser http://dlvr.it/PXmMyQ
Photo

Post has attachment
Barn trettio gånger så miljöfarliga som bilar: Seth Wynes och Kimberley Nicholas konstaterar i en studie av olika livsval att beslutet att skaffa barn orsakar trettio gånger så stora koldioxidutsläpp som att skaffa bil. Kalkylen är baserad på årliga utsläpp och räknat över barnets respektive bilens livstid. Nyheten, som refererats i bland annat DN, har orsakat en del kommentarer i sociala medier om att "... så kan man väl inte räkna". Fast det kan man mycket väl göra. För en nationalekonom är siffrorna vare sig speciellt upprörande eller förvånande. Det vi inser tack vare beräkningen är att bilarna står för en mycket liten del av människors utsläpp. Tidigare har det också konstaterats att kor är riktiga miljöbovar. Men givetvis kommer de inte i närheten av barn. Det vi därmed också måste konstatera är att subventioner av barn leder till sämre miljö. Att höja barnbidraget innebär inte bara att nativiteten ökar - det innebär också att koldioxidutsläppen ökar. Någon föreslog i en Facebookgrupp som jag prenumererar på att man kanske borde beskatta barn för att rädda miljön. Det tror jag vore en dum idé - av flera skäl. Själv är jag en varm anhängare av barnbidraget, då jag ser det som ett enkelt sätt att jämna ut oönskade inkomstskillnader och att hålla fertiliteten uppe på en nivå som ger en stabil befolkningsnivå. Jag tror nämligen inte att det går att kompensera det bortfall av barn som en barnskatt skulle innebära med invandring - någon måste ju ta hand om barnen också och det i särklass effektivaste sättet att få någon att göra det är att erbjuda vissa människor en genetisk insats i mänskligheten mot att de ser till att barnen når produktiv ålder i gott skick. Personligen anser jag inte att vare sig barn eller koldioxid bör beskattas, men för dem som prioriterar miljön väldigt högt kan det kännas svårt att få höra att mänskligheten som sådan faktiskt är ett hot mot miljön - i alla fall som miljövännerna definierar den. För i den ekologistiska världsbilden exkluderas av något skäl människorna. Att det blir fler tigrar är en vinst för miljön, men att det blir fler människor är bara ett hot. Frågan är bara vem som ska njuta av den perfekta miljön när människorna - av miljöskäl - slutligen eliminierats från densamma? Riksdagsrollspelet Så ska du inte tvätta bilen 10 saker du måste veta när du startar bilen Vem bär ansvaret? Veganskt till barn? – Cissi Wallin http://dlvr.it/PXcnHg
Photo

Post has attachment
RUT kan bli räddningen för äldreomsorgen: Den demografiska utvecklingen kommer att öka kostnaderna för äldreomsorg från 3,5 procent av BNP i dag till 5,9 procent år 2060. Tror vi att kommunerna kan stå för hela summan? Om vi inte tror det kvarstår ändå faktum och vi lär få ett gigantiskt kvalitetsglapp. En lösning på problemet kan vara att låta staten komplettera via skatteavdrag. Ett rejält avdrag för komplement eller alternativ till kommunal hemtjänst skulle kunna avlasta kommunerna tillräckligt mycket ekonomiskt för att de ska kunna bibehålla servicen i den egna verksamheten på dagens nivå. Det är också något i stil med detta som Alliansen har föreslagit, bland annat med ett förstärkt avdrag för personer över 80 år. Men LO:s chefsekonom avfärdar detta i en tweet som: "Grotesk politik. Klassintresse utklätt till allmänintresse." Om man inte tycker att RUT är en bra idé - LO gör det tydligen inte - återstår frågan om vart pengarna ska tas? Drar mig till minnes att LO också föreslagit ett kommunalt skattestopp. Hur går det ihop med att de ökande behoven, enbart inom äldreomsorgen, kommer att kräva skattehöjningar på fem kronor om behoven ska täckas enbart via kommunernas budgeter? Senioren Utdrag Belastningsregistret, enskild person Friskola räddningen när skolan skulle läggas ner Städare Skola, förskola eller barnomsorg http://dlvr.it/PXZMmt
Photo
Wait while more posts are being loaded