MYCKET KOMPLICERAD

När jag sitter och njuter croissant på café
är det något som framstår som ej till at le.
Det är kaffen, som inte är delat i två
och som man utan vidare dricka upp må.

En croissant kan man bita i, gripa med tand,
låta vara än prov på förmågans förband.
Men dän kaffe är inte förmåga för tröst.
Och dän pojken är helt fascinerad av bröst.

Man er troligen inte helt klok på att ge,
är man pojke, och upptagen av bröst at se.
För, schematisk är saken jo klarligen så
at där två bröst för pojken är gjort for at få.
Shared publicly